Summa sidvisningar

tisdag 11 januari 2011

Hemma från sjukhuset

Vi har varit hemma ett bra tag och det var skönt att få komma hem...

I förmiddags så stod jag vid diskbänken och blandade saft till Leo. Hör något som trillar ner på golvet och vänder mig om och ser Leo stå och dricka ur tändvätska flaskan som var helt ny och oöppnad. Hur lyckades han få upp den?? Tändvätskan stod på bänken jämte micron så jag har inte förstått hur han fick tag i den. fanns inget han kunde klättra på heller.
Leo började hosta och han hostade tätt mellan varje gång. Jag trodde inte han fick luft eftersom han hostade så tätt mellan varje gång. Leo hade fingrarna i munnen så dom luktade jag på och dom luktade enbart tändvätska så jag och hjärtat tvättade både händerna och ansiktet på han.. Hostningen fortsatte och Daniel ringde 112.
Daniel hade bara tänkt att få prata med giftmedelcentralen och sen att vi skulle kört in själva till akuten men hann inte så långt innan dom sa att en ambulans var på väg..
Hjärtat sa att jobbar Peder nu så kommer han nog snart ringa och vara orolig.. Telefonen ringde 30 sek senare och det var Peder som ringde.. Det var han och hans kollega som var på g ut till oss.. Han blev orolig när han såg våran gatuadress på skärmen i ambulansen och på telefonen...
Peder är hjärtats styvpappa..
Jag kände en sån lättnad att det var Peder som kom men ändå kändes det så pinsamt...
När Peder och hans kollega kom så hostade Leo fortfarande lite. Dom frågade om vi hade gett Leo något fett som grädde eller gräddglass.. Glass hade vi hemma som Leo åt och det var inga problem..
Sen sa dom att vi skulle åka med in.. Snabbt som tusan packade jag ihop Leo´s saker och hoppade in i ambulansen med Leo...
Kollegan satt bak med mig och Leo och Peder körde. Hjärtat körde efter med sin bil..
På vägen in så ringde kollegan till barnjouren i Karlskrona och kollade om vi skulle komma dit eller om vi skulle stanna i Karlshamn.. Fick beskedet att vi skulle stanna i stan.. Ännu en lättnad..
Leo hade slutat hosta...
När vi kommer in på akuten så kollar dom Leo´s syre, andningsförmåga osv.. Peder och hans kollega stod i rummet med oss en stund innan dom körde iväg.. Leo var i full gång med leka,springa, titta på allt och röra allt.. Tillslut så kom läkaren och sa att vi skulle skickas till Karlskrona för observation och så blev det.. Peder och hans kollega kom tillbaka och hämtade mig och Leo.. Hjärtat körde och lämnade Ozzy hos sin mamma och sen körde han hem till Svängsta för att hämta saker o kläder.
Denna gången satt Peder bak med mig och Leo och han lekte för fullt med Leo.. Leo fick en nalle av han.. En grön mus med gröna öron, Leo valde den själv..
Tyckte det var lustigt att Leo inte spydde i ambulansen varken på vägen in till Karlshamn eller till Karlskrona.. Han är ju jätte åksjuk annars...
När vi kommer fram till Karlskrona så bär Peder Leo upp dit vi ska..Plan 5, barn och ungdomsplanet. När vi är på väg till rummet så säger sjuksköterskan att ni vet väl om att ni ska läggas in? Läggas in? Obsvervation var det.. Direkt när hon sa det så fick jag panik, känner mig så instängd och ensam..
Vi kommer in på vårat rum och då vinkar Peder och kollegan av oss och önskar oss lycka till ...
Tog inte många minuter innan läkaren kom in och undersökte Leo och frågade lite frågor. Så fort dom gick utanför dörren så ringde jag till hjärtat för att se vart han var och när han skulle komma..
Ringde även mamma och berättade hur de låg till.. Mitt i samtalet så kommer det in 2 sjuksköterskor som presenterar sig och säger att dom ska jobba natten.. Även dom säger att vi kommer ligga inlagda tills i morgon och att det bara är en förälder som får sova över...
Jag frågade/sa direkt att men om inte Leo har spytt och han äter bra och leker osv kan vi inte få åka hem då. Dom bara nej läkaren har sagt att han ska ligga inlagd så då blir det så.... Kände yttligare att paniken börjar komma.. Jag var instängd, hur skulle jag klara en natt på sjukhuset? Jag och Leo gick ut till lekrummet för att leka lite och strax efter så kom hjärtat med... Mitt söta älskling..
Klockan var 2 när Leo fick i sig lite mat.. Var inget fel på Leo´s aptit. Han åt 1 ½ yoggi, en macka, saftsoppa, banan och drack jucie..
Han spydde aldrig.. Han fick behålla det och han hade full fart hela tiden... Strax efter så kom min syster också på besök och hon hade köpt med sig en söt liten nalle till Leo..Kände hela tiden hur klockan tickade och att dom kanske var tvunga att gå därifrån snart.. Hade panik hela tiden.. Mådde inte alls bra..
Innan kvällsmaten så pratade jag med sjuksköterskan som jag skrev i det tidigare inlägget om att vi kanske skulle få åka hem.. Leo skulle få äta först och sen skulle läkaren komma och prata... Sjuksköterskorna såg Leo hela tiden och han varken hostade eller något annat.
Jag satt och hoppades på att det inte skulle vara den läkaren som var där när vi kom in..
Vid halv sju kommer läkaren och pratade och frågade lite frågor om Leo hade hostat osv.. Och om vi skulle få åka hem och Leo börjar hosta inatt så måste vi åka in direkt.. Och det gör vi om Leo börjar hosta..
Sjuksköterskan kom in en sista gång för att kolla om Leo´s syresättning,andningsförmåga och kolla om han hade temp..
Allt var helt ok och vi fick packa ihop och åka hem...

Vi släppte av syrran vid sin lägenhet i Karlskrona innan vi fortsatte färden hemåt.. Vi hann inte mer än köra 10 minuter innan Leo spydde för att han var åksjuk..Förstår inte att han inte spydde i ambulansen men spydde på vägen hem.. Han hade inte fått sin åksjuketablett varken dit eller hem..
Fick stanna vid statoil och torka av det värsta och leva med spydoft i bilen på vägen hem.. Leo slocknade rätt fort efter det..
Leo vaknade vid 10 i förmiddags och somnade inte han förens vid 6 tiden i hjärtats famn.. Jag försökte lägga Leo strax innan 2 när vi kom ner till barn och ungdomsplanet men då ville han inte sova trots att han var jätte trött..

Jag hade min mobil avstängd för jag hade inget batteri och när jag satte på den så hade jag fått ett sms om att min tassimo fanns på posten att hämta och självklart hann vi inte hem innan det stängde..
Så i morgon när hjärtat vaknat så ska han köra och hämta ut den och köpa frallefrukost.. :)
Vi stannade vid kvantum på vägen hem för att jag skulle springa in och köpa kaffekapslar men dom kaffekapslarna jag var ute efter var slut så det blev bara att jag köpte hem vanliga gevalia kapslar och expressokapslar..

I morgon får Leo vara hemma från dagis för att repa sig lite till...
Vi ska ta och åka in till stan i morgon för att ta en fika och handla en födelsedagspresent till Leo... Och jag ska även hitta dom kaffekapslarna jag är ute efter... :) Om jag så ska springa stan runt i varje matbutik så ska jag ha dom.. :)

Nu ska jag ta och slänga mig i duschen och sen blir det sängen..

Jag är så glad att jag har min älskling, vad skulle jag gjort utan han?
Jag är så glad och känner en sån lättnad att det var Peder som jobbade idag och att han fanns vid våran sida..
Är också glad över att min syrra fanns vid våran sida idag...

5 kommentarer:

  1. kan förstå att man blir chokad när något sånt händer ens sån men faktiskt så verkar du inte orolig för din son och att ni blev inlagda är väl bara skönt då de finns personal och människor runt om för att hjälpa din son men du verkar bara tycka de var jobbigt och ville hem, varför?
    menar inte att verkar kritisk men jag har varit mycket mer orolig för mitt barn om något sånt hade hänt

    SvaraRadera
  2. Håller faktiskt med ovanstående. Precis vad jag tänkte skriva!
    Vill inte heller verka kritisk, men en natt på sjukhuset för sin sons skull är väl inte så farligt?
    Tur att det inte slutade så illa som det hade kunnat göra!

    SvaraRadera
  3. Klart jag var orolig för min son och det ska man vara..
    Kanske formulerade mig fel i inlägget men hade vi varit tvunga att stanna kvar på sjukhuset den natten så hade vi självklart varit det. Jag känner mig bara instängd och fick lite panik för att vara själv och inte ha någon i närheten som jag känner, att inte ha någon att sitta och prata med i rummet när Leo somnat osv. Jag ville gärna att min sambo skulle sovit över också men det var bara en förälder som fick göra det och det var därför jag skrev i inlägget. Hur skulle jag klara en natt på sjukhuset? Jag har absolut inget att klaga på varken personalen eller avdelningen.. Det var faktiskt riktigt trivsamt där.
    Jag frågade läkaren om vi fick åka hem om Leo inte hade spytt, om han hade ätit och behållt maten, hade bra andingsförmåga, bra syresättning och var på vanligt sätt.
    Och när jag frågade dom menade jag senare på kvällen och inte så fort vi kommit in. För redan när vi kom in så var Leo pigg och var i fullsprång osv..
    Läkaren sa själv att dom inte trodde Leo hade fått i sig mer än en matsked eftersom han var på det sättet han var och inte hostat eller något.

    SvaraRadera
  4. okej menade som sagt inget illa men man fick bara den känslan när man läste inlägget så ville bara fråga på ett inte så kritiskt sätt. Jo de är ju så när de gäller allt med sjukhus, fick själv ligga ensam med min dotter när hon var inlagd för falsk krupp o luftrörskatarr och de va hemskt så jag kan förstå dig. Ok hoppas han har blivit bättre din lille man iaf! Och som sagt inget illa menat

    SvaraRadera
  5. Jag förstod det.. Märkte det själv att jag kanske hade formulerat mig lite fel i inlägget så det lät som att jag inte ville vara där och att jag inte var orolig för Leo. Men så var det inte.. :)
    Luftrörskatarr låter inte allt för roligt att ha.. Hur gick det med det då?
    Jo Leo mår bra, han har mått bra hela tiden..

    SvaraRadera